För dig som har arabiska som modersmål - repetition grammatik

https://www.youtube.com/channel/UCd9qd0QGjxoxnrUc0piUyiw?app=desktop


Ovan länk har Anwar Katran gjort lite grammatikfilmer och lagt ut på Youtube som visar svensk grammatik utifrån ett arabiskt perspektiv.



Se gärna och det är viktigt att repetera



Patric

Vecka 20 grupp 4 a

Nu ska vi skriva krönikor denna vecka

Tema Valet till EU-parlamentet

http://xn--lxhjlp-buad.nu/uploads/guider/skriva-kronika.pdf





Måndag den 12 maj kl 0900 - 1010 Öva att skriva inledningar som fångar läsaren

Måndag den 12 maj kl 1215 - 1500 Genomgång och repetition av skrivmallen ( se länk ovan)
                                                        Börja att skriva krönika 

Tisdag den 13 maj kl 0820-0950    Färdigställa ett utkast till krönika
 Läxa: Lägg din text på google DRIVE  och dela med Patric och en kompis. Ge kamratrespons till den  du delat text med -Patric ger lärarrespons och Du ger kamratrespons. Responsen ska ligga inne senast Onsdag 14 maj kl 18.00


Onsdag den 14 maj:  1035- 11.25   Högläsning av krönikorutkast
LÄxa: Inlämning av slutversion fredag den 16 maj kl 1800.

Torsdag den 15 maj: 1015-1400  Arbeta med krönikor


Fredag den 16 maj; 0900 -1145  Hemkunskap som vanligt

Bra sida om svensk grammatik - Att träna är ett måste för att bli bra!

Bra sida om svensk grammatik - Att träna är ett måste för att bli bra!

http://www.ordklasser.se/peterularsson.php


Peter U Larsson menar följande:

Varför skall man lära sig den svenska grammatiken?

Vad är meningen med att veta hur de olika ordklasserna används?

Du kommer att öka din förståelse av språket, dess ord och hur de skall användas.

När du kan det, kommer din kommunikation med andra människor att öka, och du kommer även att förstå dem bättre.

Människor du kommer i kontakt med, kommer också att ha lättare att förstå dig. Du kommer ha nytta av detta på alla områden av livet!

Alla fina mänskliga relationer bygger på en bra kommunikation. Om du kan lära dig hur man använder orden på rätt sätt, så kan detta hjälpa dig att förstå och kommunicera lättare med dina medmänniskor.

Fördelar med att kunna språket ordentligt

• Du kommer att kunna läsa och skriva bättre.
• Du kommer att kunna kommunicera bättre med andra människor.
• Andra människor kommer att kunna kommunicera med dig lättare.
• Andra människor kommer att kunna förstå dig bättre.
• Du kommer att kunna studera och lära dig saker bättre.
• Du kommer att kunna utbilda dig bättre och lättare.

Övningsuppgift

Skriv ned vad du kan ha för nytta av att lära dig hur språket och dess ord fungerar. Ta gärna exempel från ditt liv – t.ex. saker du vill lära dig eller en utbildning du vill satsa på.

Detta kan man öva på om man inte har något att göra.


Patric

Grupp 4a vecka 19+ 20 tema EU-valet

Under vecka 19 och 20 kommer vi arbeta med en ny textgenre, krönika samt arbeta med valet till EU-parlamentet.
exempel på en krönika:
http://www.metro.se/kolumner/lisa-magnusson-unga-struntar-i-partiers-floskler/EVHndC!OI8kxBfvZsYXU/

Här beskrivs hur man skriver en krönika.
http://läxhjälp.nu/uploads/guider/skriva-kronika.pdf

Här kommer lite information om valet till EU-parlamentet  från allavaljare.nu

Val till Europaparlamentet den 25 maj 2014 (allavaljare.se)

Den 25 maj 2014 är det val till Europaparlamentet. Det är EUs riksdag.

 Det är val i Europeiska Unionen, EU,var femte år.  Då väljer vi vilka 20 svenska politiker

 som ska vara med och bestämma i Europaparlamentet. Totalt är det 751 politiker från olika länder som ska väljas.  Många struntar i att rösta i EU-valet.

 Men det som bestäms i Europaparlamentet är viktigt. Till exempel bestämmer politikerna  lagar som gäller i Sverige också.

Du kommer att få ett brev med ditt röstkort på posten. Det ska du ta med dig när du röstar

. Foto: TT

I år är det val två gånger. I maj ska vi välja politiker till EUs riksdag, Europaparlamentet. I september ska vi välja politiker
till Sveriges riksdag. Då väljer vi också politiker till kommuner och landsting.

Tre veckor innan valet får alla som har rätt att rösta ett brev.
Det är ditt röstkort. På röstkortet står det
var du ska rösta. Du ska ta med röstkortet
när du går för att rösta.

Du ska också ta med ditt pass eller ett annat identitetskort.
Det behöver du för att visa vem du är. Om du inte har något identitetskort måste någon följa med dig
och säga vem du är.

Du behöver inte vänta med att rösta till den dag det är val.
Du kan rösta i förväg. Alla kommuner ordnar lokaler
där du kan rösta i förväg. Om du är sjuk, har ett funktionshinder eller är gammal kan du få hjälp att rösta.

Om du är i ett annat land kan du gå till ett av Sveriges kontor tex ambassad eller konsulat i det landet och rösta där. Du kan också skicka din röst med post från andra länder.

Vem får rösta?

När det är val i Sverige får alla vuxna svenskar rösta.
Alla röster är värda lika mycket. Du måste ha fyllt 18 år för att rösta. Men det räcker att du fyller 18 år samma dag som det är val för att få rösta.

För att få rösta i valet till riksdagen måste du vara svensk medborgare. Du behöver inte bo i Sverige nu, men du måste ha bott här någon gång.

När det är val till kommun och landsting får fler än svenskar rösta. Människor från något EU-land eller från Norge och Island
kan få rösta om de bor i Sverige och är folkbokförda här. Även utländska medborgare från andra länder kan få rösta. Men de måste ha bott i Sverige i minst tre år före valet.

För att rösta i valet till Europaparlamentet måste du vara medborgare i Sverige eller ett annat EU-land. Men om du är medborgare i ett annat EU-land måste du anmäla dig till Länsstyrelsen minst 30 dagar innan valet för att få rösta i Sverige.

Alla röster är lika mycket värda.

I en demokrati får alla vuxna människor rösta när det är val.
Alla röster är lika mycket värda. Men för att en demokrati ska fungera är det viktigt att så många som möjligt röstar.
Om många människor struntar i valet kan det vara ett tecken på att demokratin fungerar dåligt. Det kan betyda att människor struntar i valet för att de inte litar på politikerna.
Det är inte något bra betyg för en demokrati.

Det kan också betyda att det varit svårt att rösta. Det kanske har varit långt till en vallokal. Vallokalen kanske bara haft öppet
när människor har jobbat. Därför håller forskare noga reda på
hur många som röstar i de olika valen. I ett land med bra demokrati ska de allra flesta rösta och de ska rösta utan att bli tvingade.

Sverige har länge kunnat skryta med att ha höga siffror.Nästan alla har röstat i valen till riksdagen. Politikerna har kunnat vara stolta över det.

Därför blev många svenskar överraskade när det var val till EUs riksdag. Plötsligt struntade många svenskar i valet. I valet 2004 röstade bara 37 procent. I EU-valet 2009 röstade fler, 45 procent. Men siffrorna visar ändå att färre bryr sig om EU-valet än om valet till riksdagen och det är ett dåligt betyg för demokratin i EU.

Viktiga frågor i EU-valet 2014

MIljö

http://allavaljare.se/category/valet-till-europaparlamentet/miljo/

Pengar till EU

http://allavaljare.se/category/valet-till-europaparlamentet/pengar-i-eu/

Regler och lagar i EU

http://allavaljare.se/category/valet-till-europaparlamentet/regler-och-lagar-i-eu/

Eu i världen

http://allavaljare.se/category/valet-till-europaparlamentet/eu-i-varlden/

En

 http://www.svtplay.se/video/2022206/del-8

28 april -30 april grupp 4a

28 april  kl 0900 -10.10 i H7

Vi ska arbeta med er argumenterade text om barnkonventionen.
http://patricsva.blogspot.se/2014/04/extra-uppgift-argumenterande-text.html


Din text ska vara klar och ligga på googleDrive senast 4 maj 


28 april 12.15 - 13.30 i H7

Högläsning och bearbetning av texten 
" Frälsningsarmén" " Spagetti och köttfärssås"


28 april kl 13.45 - 15.00 

Arbete med argumenterande text  se fm.



Tisdag den 29 april kl 08.20 - 09.50 i H7

Arbete med argumenterande text


Onsdag den 30 april 10.15 - 11.25

Textbearbetning av " Frälsningsarmén" och 
" Spagetti och köttfärssås"


Torsdag 1 maj är ni lediga

Fredag 2 maj är ni lediga.



Patric

vecka 18 + 19 grupp 4a

 Läsförståelsefrågor på Frälsningsarmén

Frågeställningar på sidan 1-20 ”Frälsningsarmén” av  Abdellah Taïa

     1. Vad menas med mammans ”nattliga musik”?

      2.  Vad är det för känsla författaren beskriver kring den ”nattliga musiken”?

 3.  ”Fyra väggar som inte riktigt skyddade mot ljuden utanför. Ett litet tak att leva under, registrera i våra minnen, i vår hud, det som utgjorde vårt liv, prova allt, känna allt för att senare minnas allt”.

 Vad är det författaren vill beskriva?

 Vilken känsla vill författaren förmedla?

Hur tolkar du ovan citat?

4..  Vad hade pappan för tyst strategi när han vile ha sex med sin fru?

5..  Författaren beskriver det ordlösa ”spel ” mellan föräldrarna på sidan 10 +11, Hur tolkar du situationen och vad tror du är anledningen till detta ”tysta spel”?

6.  Vad är skillnaden på berättarens natt- och dagdrömmar?

7.  Hur tolkar du föräldrarnas kärleksliv?

8.  Hade föräldrarna ett lyckligt äktenskap? Motivera ditt svar.

9.  Det finns inslag av svartsjuka i föräldrarnas relation, hur påverkar svartsjuka relationer idag 2014 jämfört med författarens barndomstid?

10.  ”I min fars huvud var det förräderi. Slutet på hans sätt att se på kärlek och början på en överflödande, våldsam och oblyg sexualitet” s 16. Hur tolka du ovan citat?

11.  Hur beskriver författaren sin far?

12.  Läs sista stycket på sidan 19, vad är det för känsla, budskap som författaren vill förmedla?

Diskutera texten med en kamrat och skriv in dina svar på googleDrive  senast den 11 maj och dela med patric.andersson63@gmail.com

Lycka till

Patric

Tema argumenterande text vecka 17 grupp 4a

Tema  argumenterande text vecka 17 

                            Barnkonventionen

1. Läs igenom barnkonventionen nedan.
2. Se filmen Pakistans förlorade pojkar

3. Skriv en argumenterande text där du vill att barnkonventionen blir en lag i Sverige och i EU. Använd filmen och barnkonventionen för dina argument.

4. Skriv ett brev till parlamentet i Islamabad, Pakistan och be dem att införa barnkonventionen som lag i Pakistan.


http://www.svtplay.se/video/1952170/avsnitt-4

http://www.svtplay.se/video/1947849/pakistans-forlorade-pojkar

BARNKONVENTIONEN - KORT VERSION

FN:s konvention om barnets rättigheter består av 54 artiklar. Nedan presenteras de i en förkortad version och alla artiklar tas inte upp i texten.

Artikel 1

Ett barn – det är varje människa under 18 år.

Artikel 2

Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

Artikel 3

Barnets bästa ska alltid komma i första rummet.

Artikel 4

Konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. När resurserna inte räcker till bör man söka lösningar genom internationellt samarbete.

Artikel 5

Föräldrarna har det yttersta ansvaret för barnet och ska utifrån utvecklingen av barnets egen förmåga säkerställa att det får kännedom om och hjälp i att utöva sina rättigheter.

Artikel 6

Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas.

Artikel 7-8

Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka föräldrarna är. En stat får inte ta ifrån barnet dess namn eller nationalitet.

Artikel 9

Barnet ska inte hållas åtskilt från sina föräldrar mot sin vilja, utom när det är för barnets bästa. Barn som inte bor med båda föräldrarna ska ha rätt att träffa båda två regelbundet.

Artikel 10

Ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt.

Artikel 11

Ett barn får inte föras bort eller hållas kvar i utlandet utan tillstånd. Staten ska ingå avtal med andra länder för att bekämpa detta.

Artikel 12–15

Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör barnet ska barnet höras och barnets intresse komma i första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras.

Artikel 16

Varje barn har rätt till sin privat- och familjeliv, hem och post och ska skyddas mot ingripanden i dessa. Varje barn ska också skyddas mot angrepp på sin heder och sitt anseende.

Artikel 17

Alla barn har rätt att ta del av information från massmedia, som syftar till att främja deras välfärd och utveckling. Massmedia ska därför uppmuntras att sprida information särskilt riktad till barn, samarbeta över gränserna, producera barnböcker, sprida information på minoritetsspråk samt skydda barn mot skadligt innehåll.

Artikel 18 

Båda föräldrarna har gemensamt det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnet bästa ska för dem komma i första rummet.

Artikel 19 

Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare.

Artikel 20–21 

Barnet, som berövats sin familjemiljö, ska ha rätt till alternativ omvårdnad. Vid adoption ska staterna säkerställa barnets bästa i enlighet med gällande lagar.

Artikel 22 

Flyktingbarnet har rätt till skydd och hjälp om det kommer ensamt eller tillsammans med föräldrar eller annan person.

Artikel 23 

Varje barn med fysiskt eller psykiskt handikapp har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör dess aktiva deltagande i samhället.

Artikel 24 

Barnet har rätt till hälso- och sjukvård. Alla länder ska arbeta för att minska spädbarnsdödligheten och bekämpa sjukdomar och undernäring och avskaffa traditionella, hälsofarliga sedvänjor. Gravida och nyblivna mammor har rätt till hälsovård.

Artikel 25

Ett barn som har omhändertagits för vård, skydd eller behandling har rätt att få sin behandling och sitt omhändertagande granskat på regelbunden basis.

Artikel 26 och 27

Varje barn har rätt till den levnadsstandard som är skälig för att trygga barnets utveckling. Föräldrarna har huvudsakligen ansvaret för detta, men om de inte klarar av det, måste staten se till att det finns stödprogram för att säkerställa detta. Även barnets sociala trygghet ska säkerställas med tex socialförsäkringar som ska ges till familjer beroende på vilka tillgångar de har.

Artikel 28–29 

Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Undervisningen bör förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap mellan folken.

Artikel 30 

Barnet, som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningar, har rätt till sitt språk, sin kultur och religion.

Artikel 31 

Barnet har rätt till lek, vila och fritid.

Artikel 32 

Barnet har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång och äventyrar barnets hälsa.

Artikel 33 

Barnet har rätt att skyddas från olaglig användning av narkotika.

Artikel 34 

Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.

Artikel 35 

Bortförande, försäljning eller handel med barn ska förhindras.

Artikel 37 

Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning. Inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet. Barnet får inte bestraffas med livstids fängelse eller dödsstraff. Varje frihetsberövat barn ska behandlas humant och med respekt. Barnet har rätt att snarast möjligt få juridisk hjälp. Barnet i fängelse har rätt till kontakt med och besök av sin familj.

Artikel 38 

Konventionsstater skall vidta alla lämpliga åtgärder för att tillförsäkra att barn under 18 år inte deltar i väpnade konflikter. Barn får inte heller användas eller rekryteras av gerillarörelser m fl.

Artikel 39 

Barnet som blivit offer för vanvård, utnyttjande, försummelse, tortyr, väpnade konflikter eller annan omänsklig behandling har rätt till rehabilitering och social återanpassning.

Artikel 40 

Barnet, som är anklagat för brott eller blivit dömt för straffbara handlingar, har rätt till en behandling som främjar barnets känsla för värdighet och för andras mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

Artikel 41 

Rättigheterna i konventionen gäller inte om andra nationella lagar ger barnet större möjligheter att förverkliga rättigheterna.

Artikel 42 

De stater som anslutit sig till konventionen åtar sig att göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland vuxna och barn.

Artikel 43–45 

Bestämmelser om hur alla länder som anslutit sig till konventionen ska arbeta för att förverkliga den. En övervakningskommitté inom FN granskar konventionsstaternas rapporter. FN-organ och frivilligorganisationer kan också delta med information till FN.

Artikel 46–54

Regler om hur stater kan ansluta sig till konventionen och när dessa börjar gälla. En reservation som strider mot denna konventions ändamål och syfte skall inte tillåtas.