torsdag 23 januari 1215 - 1515 Hemkunskap

Nytt tema: Hållbar utveckling

Vi kommer läsa texten och svara på frågorna.

Vi kommer jobba med text och frågor under några veckor samt eventuellt åka på ett studiebesök.

Vi kommer ha ett skriftligt prov den 13 februari

Hem- och konsumentkunskap

Frågor på texten ”Hemkunskap” av Hedelin och Olofsson sidan 86 – 99

 

1. Titta på bilden på sidan 86 och försök förklara vad den vill säga.

2.  Förklara begreppet kretslopp.

3. Förklara det tekniska kretsloppet.

4.  Tillgången på vatten är viktig, vad är det för skillnad på salt- och sötvatten?

5.  Titta på bilderna längst ner på sidan 87 och försök att beskriva tillgången på vatten ur ett globalt perspektiv.

6. Titta på punkterna på sidan 89, diskutera hemma vilka av punkterna som ni tycker är viktigast: skriv upp de 10 viktigaste som ni hemma tycker är viktigast och motevera varför.

7. Vad vill författarna att vi ska fråga oss innan vi handlar? Se sidan 90.

8. Titta på sida 94 och diskutera hemma hur ni källsorterar era sopor. Beskriv hur ni gör och jämför med hur författarna vill att man ska göra.

9. Läs faktarutan på sidan 94 och beskriv dina tankar.

10.             Vad är kompostering? Förklara

11.             Det finn olika miljösymboler som betyder olika saker, förklara dem med egna ord.

12.             Vad är klimatförändringar? Förklara

13.             Hur kan du göra för att minska klimatförändringarna?

torsdag den 23 januari grupp 3 och 4a kl 0855 - 1010

Repetition av de genretypiska dragen för berättande text.


Novell

Idag skriver författare oftast romaner eller noveller. En roman är en hel bok som t ex Jag är en pojke med tur av Monika Zak. En novell är ganska kort och man kastas in i handlingen direkt genom att handlingen är ganska koncenterad. I slutet av en novell brukar det vara en överraskning.


Vi ska läsa novellen Jag kommer fortfarande ihåg av Sofia Heine.

Jag kommer fortfarande ihåg

Av Sofia Heine ur Nya collage- unga tankar i text & bild

 

Jag kommer fortfarande ihåg när vi träffade Jonas första gången, Jonas och jag.

En ny kille i klassen -, fan vad spännande! Nya ansikten är ju alltid kul så här sista året. Ja, Herre Gud – bara ett år kvar till studenten. Äntligen…

När Jonas klev in genom dörren blev det alldeles tyst i klassrummet. Jag för min del blev alldeles stum. Det var den vackraste killen, eller rättare sagt man, jag någonsin sett. Han presenterade sig och tittade ut över klassen. När hans bruna ögon mötte mina, såg jag en längtan i dem. De sökte intensivt efter något, och när de tittade in i mina kändes det som om han kunde läsa mina tankar. Jag vände bort blicken men det var försent.

Kicki, Pia och de andra tjejerna i ”inne-gänget” samlades runt Jonas på rasten och vill veta ”aaaaallt” om honom. Jonas såg blyg och besvärad ut men lovade att försöka komma på Pias fest på fredag. Jag höll mig mest i skymundan.

Hela veckan gick utan ett ord byttes mellan mig och Jonas. Våra blickar sade dock mer än tusen ord, som det så romantiskt brukar sägas. En känsla började växa inom mig: en blandning av nyfikenhet, intresse och till och med kärlek. Men hur skulle jag få honom att förstå mina känslor? Hur skulle jag få veta vad han kände? Oron började också växa; en oro att förlora något som jag inte ens hade. ( Människor är bra konstiga ibland)

 

Fredagen kom, men jag kände inte alls för att gå till Pias fest (hela klassen var bjuden). Då ringer telefonen. Det var Jonas! Han sa att han inte hittade till Pia och undrade om vi kunde göra sällskap. Han skulle komma förbi vid niotiden.

Nervositeten växte allt eftersom timmarna gick. Jag var nästan genomsvettig trots att jag nyss hade duschat. Så ringde det på dörren. Jag öppnade och tittade in i ett par varma, vackra bruna ögon. Inga ord behövdes.

Jonas stängde dörren bakom sig, toga av sig jackan och skorna och kramade om mig. Han höll mig så varligt som ingen hade hållit mig förut, böjde sig ned och viskade i mitt öra: ” det kommer alltid vara du och jag, Anders.”

 

 

Svara på dessa frågor och diskutera i grupper.
1. Hitta de genretypiska dragen i novellen.
 markera alla;handlingsverb, tanke- och känsloverb,bindeord samt tidsord i novellen.
2. Markera den dramaturgiska kurvan i texten.
3. Vem är huvudperson?
4. Varför blev huvudpersonen stum när Jonas kom in i klassrummet?
5. Ungefär hur gamla är personerna i novellen? Motivera ditt svar.
6. Hur reagerade Jonas på att "innegänget" samlades runt honom?
7. Varför kände inte huvudpersonen för att gå på Pias fest? Det står inte tydligt i texten men vad tror du?
8. Nämn två anledningar till att Jonas ringde huvudpersonen på fredagskvällen?
9.Under hur lång tid handlar denna novell?
10. Noveller har ofta en överraskning i slutet, vilken var överraskning i denna novell?


Dina svar skickar du in på googleDrive och delar med patric.andersson63@gmail.com senast 26 januari

Onsdag den 22 januari kl 1315-1500 grupp 3

Vi läser vidare i Vi ses igen Sanam.

Vi försöker gemensamt hitta de genretypiska dragen för berättande text  samt den dramaturgiska kurvan i texten.

Läxa; till 29 januari: Skriv en fortsättning av Vi ses igen Sanam och lägg din text på googleDrive och dela med patric.andersson63@gmail.com

Onsdag grupp 4a kl 1210-1300

Genomgång av exempeltexten från NP samt repetition av de genretypiska dragen för berättande text och den dramaturgiska kurvan.

Grupp 3 tisdag 1215 - 1530

Vi diskuterar läxan:

 Läs fram till sidan 20 i Vi ses i igen Sanam

1. Vi skriver ett gemensamt referat på texten.
2. Vi läser gemensamt fram till sidan 30.

Kan vi hitta den dramaturgiska kurvan i texten?

Patric

Tisdag den 21 januari grupp 3 och grupp 4a kl 1000-1130

Genomgång av genretypiska drag för berättande texter:

Genretypiska drag:
       Innehåll

• En berättande text innehåller påhittade händelser.
• Syftet är att underhålla och ge kunskap.
• Berättande text innehåller en serie händelser och problem som beskriver hur personer reagerar och texten har en upplösning.
• Det finns många beskrivningar av personer, miljöer.
• Det finns många beskrivingar av känslor.
• Det finns många aktörer i en berättande text.

Språket

• Man brukar använda preteritum (dåtid) i berättande text.
• Handlingsverb är vanliga t ex dansa, hoppa, skratta,springa.
• Tanke- och känsloverb finns det många av  t ex tänkte, kände, älskade, för att beskriva de olika personernas tankar och känslor.
• Det finns beskrivande ord som t ex vacker,ovanlig, trevlig.
• Det finns tidsord för att få ihop berättelsen kronologiskt t ex på natten, på dagen, på förmiddagen, det var en gång, tidigare.
• Det finns gott om bindeord t ex och, men ,då, senare, därför att.
• Berättelser kan innehålla dialoger.

Måndag 1315-1400 grupp 4 genomgång av schema i G16

Måndag 1315-1400 grupp 4 genomgång av schema i G16

Måndag den 20 januari grupp 4 0830 - 1130 i L248

Examination i utredande uppsats samt våra boendeformer i ämnet Hem- och konsumentkunskap.


Lycka till

Patric