Korrespondenterna undersöker vår vilja att göra gott. Sverige är ett av världens bästa länder när det gäller bistånd och solidaritet, men vad är det som får människor att skänka pengar till de behövande fattiga??
Fredrik Hillelson på sjukhuset i Majdanshar i den oroliga provinsen Wardak Afghanistan. Sjukhuset drivs med hjälp av Svenska Afghanistankommittén.
Annie Chikhwasad river ett barnhem i Malawi.
Volunturister.
Bengt Norborg och Pernilla Edholm åker till Afghanistan. Där träffar de företagsledaren Fredrik Hillelson som samlade ihop 75000 kronor till Svenska Afghanistankommittén. Bengt och Pernilla följer Fredriks resa där han får se vart hans och svenska skattebetalares pengar tar vägen och om de gör någon nytta.
I Kabul träffar Bengt och Pernilla även artisten Loreen Talhaoui. Även hon har engagerat sig för Afghanistan, hon är med och bygger en skola.
Loreen berättar mycket personligt om vad som driver henne att ägna en del av sin tid åt välgörenhet. ”Man får så mycket tillbaka, det är en vinn-vinn situation”, säger hon bland annat.
Erika Bjerström och Simon Stanford har undersökt den stora nya trenden inom biståndsindustrin: Volunturism. Det handlar om att betala för en resa till ett utvecklingsland, turista på förmiddagarna och göra lite gott på eftermiddagarna. ”Det ger extra sting till ditt CV om du varit volontär”, förklarar platschefen på ett volunturistprojektet i Mocambique som Erika besöker.
Men att arbeta för det goda kan se olika ut och man kan vara olika säker på att man faktsikt gör nytta. En som är tvärsäker på att hon gör det är missionären Annie Chikhwasa. Hon driver det barnhem i Malawi somMadonna adopterade sin son ifrån.
Annie Chikhwasa drivs av tron på Jesus Kristus och har en mer gammaldags traditionell syn på Afrika och vad vi i väst kan göra där. Bland annat förklarar hon för Erika att barn över 6 månader inte är välkomna på barnhemmet, för då är de redan förlorade till den afrikanska mentaliteten.
Tisdag 22 oktober 0900-1130 i G16 Vi ska första timmen arbeta med referatskrivning av texten om judendomen. Andra timmen ska vi arbeta med ordföljd och satslära:
Påstående och frågor med hjälpverb och negation (inte)
Ta med häftet om judendomen som ni fick i fredags på SO av André och Maria. Läxa till Torsdag den 24 oktober: Skrev ett referat på texten om judendomen och lägg din text på Google Drive och dela med patric.andersson63@gmail.com Författaren heter Gekå och du ska ha minst tre citat.
På eftermiddagen den 24 oktober ska du på studiebesök till Stockholms synagoga med André och Maria.
Spelar det någon roll? Korrespondenternas Bengt Norborg funderar över rätten att själv välja sitt kön. Nepal tar täten när det gäller rättigheterna för transpersoner. I Indonesien finns världens – förmodligen - första koranskola för transpersoner. I det fördomsfulla Angola har transsexuella Titica vunnit många angolaners hjärtan.
Transsexuella Bhumika Shresta hoppas att hon någon gång ska kunna göra ett könsbyte.
Trots fördomarna – angolanska kuduro-stjärnan Titica har vunnit många angolaners hjärtan.
Troende transpersoner i Yogyakarta har fått en egen koranskola.
Nepal öppnar för tredje könet
Lilla fattiga, konservativa Nepal går i bräschen när det gäller synen på transsexuella. Här kan man få både ID-kort och pass med könsbeteckningen ”annan” istället för man eller kvinna.
– Nepal är ett konservativt land. Tidigare har nepaleserna bara tänkt att det finns man och kvinna, men nu vet de att vi också finns, säger transsexuella Bhumika Shresta.
Bengt Norborg och Marco Nilson träffar henne i Kathmandu.
Titica stjärna i fördomsfulla Angola
I det konservativa Angola har den transsexuella artisten Titica blivit omåttligt populär. Johan Ripås träffar Titica som mot alla odds fått stjärnstatus, även om det finns mycket fördomar kvar.
– De dansar, de betalar för att hon ska sjunga, men säger samtidigt att de hatar. Men de måste acceptera henne. Hon är inte dröm längre, hon är verklighet, säger Titicas manager Emilia Abrantes.
Koranskola för transpersoner
I Yogyakarta i Indonesien har en grupp transpersoner startat – förmodligen världens första - koranskola där även män i kvinnokläder är välkomna. Niklas Sjögren ochHåkan Claesson åkte dit. Grundaren Mariyani, som själv är så kallad waria, alltså varken man eller kvinna, välkomnar alla.
– Vi waria är också människor, med en tro på Gud. Den som inte har någon annanstans att be kan komma hit, säger Mariyani.
Vi tittar på filmen i bitar och diskuterar följande frågeställningar: 1. Vad är filmens sensmoral? 2. Varför är det som är normalt här i Sverige inte normalt i Neapal? 3. Varför är det som är normalt i Nepal inte det här i Sverige? 4. Vem/vad bestämmer vad som är normalt? 5. Varför finns det tre kön i Nepal men inte här i Sverige? 6.Vad finns det för fördelar och nackdelar med flera kön? 7. Hur tänker du kring kön, vem bestämmer vilket kön du ska ha? 8. Är könet viktigt? Han, Hon, Hen eller bara människa? Läxa Grupp 3 till onsdagen den 23 oktober
Skriv en reflektion kring frågeställningarna ovan och lägg in din text på googleDrive och dela med patric.andersson63@gmail.com Läxa grupp 4 till måndag den 21 oktober Skriv ett utkast till referat av filmen lägg din text på Google Drive och dela med patric.andersson63@gmail.com så kan vi jobba vidare med den texten på datalektionen. OBS! tid och plats först i meningen Patric
