Novell
Idag skriver författare oftast romaner eller noveller. En roman är en hel bok som t ex Jag är en pojke med tur av Monika Zak. En novell är ganska kort och man kastas in i handlingen direkt genom att handlingen är ganska koncenterad. I slutet av en novell brukar det vara en överraskning.
Vi ska läsa novellen Jag kommer fortfarande ihåg av Sofia Heine.
Jag
kommer fortfarande ihåg
Av
Sofia Heine ur Nya collage- unga tankar i text & bild
Jag kommer fortfarande
ihåg när vi träffade Jonas första gången, Jonas och jag.
En ny kille i klassen -,
fan vad spännande! Nya ansikten är ju alltid kul så här sista året. Ja, Herre
Gud – bara ett år kvar till studenten. Äntligen…
När Jonas klev in genom
dörren blev det alldeles tyst i klassrummet. Jag för min del blev alldeles
stum. Det var den vackraste killen, eller rättare sagt man, jag någonsin sett.
Han presenterade sig och tittade ut över klassen. När hans bruna ögon mötte
mina, såg jag en längtan i dem. De sökte intensivt efter något, och när de
tittade in i mina kändes det som om han kunde läsa mina tankar. Jag vände bort
blicken men det var försent.
Kicki, Pia och de andra
tjejerna i ”inne-gänget” samlades runt Jonas på rasten och vill veta ”aaaaallt”
om honom. Jonas såg blyg och besvärad ut men lovade att försöka komma på Pias
fest på fredag. Jag höll mig mest i skymundan.
Hela veckan gick utan ett
ord byttes mellan mig och Jonas. Våra blickar sade dock mer än tusen ord, som
det så romantiskt brukar sägas. En känsla började växa inom mig: en blandning
av nyfikenhet, intresse och till och med kärlek. Men hur skulle jag få honom
att förstå mina känslor? Hur skulle jag få veta vad han kände? Oron började
också växa; en oro att förlora något som jag inte ens hade. ( Människor är bra
konstiga ibland)
Fredagen kom, men jag
kände inte alls för att gå till Pias fest (hela klassen var bjuden). Då ringer
telefonen. Det var Jonas! Han sa att han inte hittade till Pia och undrade om
vi kunde göra sällskap. Han skulle komma förbi vid niotiden.
Nervositeten växte allt
eftersom timmarna gick. Jag var nästan genomsvettig trots att jag nyss hade
duschat. Så ringde det på dörren. Jag öppnade och tittade in i ett par varma,
vackra bruna ögon. Inga ord behövdes.
Jonas stängde dörren bakom
sig, toga av sig jackan och skorna och kramade om mig. Han höll mig så varligt
som ingen hade hållit mig förut, böjde sig ned och viskade i mitt öra: ” det
kommer alltid vara du och jag, Anders.”
Svara på dessa frågor och diskutera i grupper.
1. Hitta de genretypiska dragen i novellen.
markera alla;handlingsverb, tanke- och känsloverb,bindeord samt tidsord i novellen.
2. Markera den dramaturgiska kurvan i texten.
3. Vem är huvudperson?
4. Varför blev huvudpersonen stum när Jonas kom in i klassrummet?
5. Ungefär hur gamla är personerna i novellen? Motivera ditt svar.
6. Hur reagerade Jonas på att "innegänget" samlades runt honom?
7. Varför kände inte huvudpersonen för att gå på Pias fest? Det står inte tydligt i texten men vad tror du?
8. Nämn två anledningar till att Jonas ringde huvudpersonen på fredagskvällen?
9.Under hur lång tid handlar denna novell?
10. Noveller har ofta en överraskning i slutet, vilken var överraskning i denna novell?
Dina svar skickar du in på googleDrive och delar med patric.andersson63@gmail.com senast 26 januari
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar